Ja, jag vet att det kan var mysigt med att åka skridsko-men kan ju ändå inte låta bli att skrävla lite över hur kallt det ändå måste vara där ute på sjön. Som gammal simmare kan jag ju bara konstatera att om man tycker det är kallt att hoppa i bassängen (typ varje gång) så lär det ju vara ändå kallare att trilla i när isen brister.
Tro mig med min tur skulle det hända om jag skulle ut på någon sjö, det är klart att det kan ju förståss övervägas vid bottenfruset. Jag skulle vilja ha en vikttabell för hur tjock isen ska vara för min vikt plus en halvmeter, så kanske jag ska överväga att prova "lyckan".
Dock kan jag faktiskt tänka mig att få lite irriterade ishallsvaktmästare på mig för att jag eldar i avbytarbåset (som NiPe skriver)-det kan det vara värt och värmen får jag ju upp när jag behöver lägga appostlahästarna på ryggen för att komma undan, någon lite marshmellow bör jag nog hinna innan.
För med lite socker i kroppen kan ju vilken vaktmästare som helst försöka hinna ikapp mig-jag går igång på socker!!!
Nu längtar jag till imorgon för att se vad de skriver om i tidningen så att jag har något nytt att filura på att skriva om...
Over and out
Av alla vettiga frilufsare som åker långfärdsskridskor, är det bara en yttepytte liten skara som nån gång har plurrat, tro mig.
SvaraRaderaOch gör man det, blir det nog kallt ( jag har aldrig testat), men man har förberett för att snabbt bli varm (kläder i plastpåsar, i rätt ordning), sen får man upp värmen igen genom att åka igen.
I tidningen idag tipsar Frilufts att inte gå på isar tunnare än 8 cm. Jag lovar, 8 cm håller för väääldigt mycket. Sen är ju kvaliteten på isen avgörande också, men det är lite överkurs.