Vi trodde att vi hittat rätta rytmen, men...

Ni som tänker på något annat än det jag skriver nedan har troligen snuskig fantasi.

Det har visat sig att vår dotter inte längre bör sova på dagen. Detta har vi kommit på eftersom hon inte somnat förrän runt 22-22.30 på kvällarna.

Denna vecka har hon inte sovit på dagarna och vi har provat att lägga henne strax efter sju. Hon har somnat och det har gått kanon.

Men....

I natt vaknade vi klockan tre av att någon stod brevid sängen och gastade- ja ova hä. Eftersom mitt hjärta inte är av betong eller rättare sagt mina ben inte vill gå upp ur sängen så fick hon det.

Efter tre minuter säger den lilla ljuva stämman Base (Bamse) och pekar på tv:n men det är ju mitt i natten försöker jag, tror ni att det föll i god jord?

Lillapluttan var klarvaken och brottades med sin mamma och pappa mellan klockan tre och klockan fem i natt. När det sedan var dags att stiga upp och gå till dagis respektive jobb, gick det knappt att varken få liv i dottern eller i mig.

Troligen var detta en kombination av förkylning och att hon var kall. (vi hoppas på den förklaringen)

Ska tillägga att jag la mig klockan tolv igår. Jag har inte varit piggast idag ialla fall!!!

Roligt!!!

Yippie, jag har vunnit!!! Jag som aldrig vinner något. Men av de gånger jag vunnit på lotterier så är detta det finaste priset hittills. Jag har vunnit en teckning av ABBE!!! Abbe är något av en huvudperson i bloggen Heja Abbe. Den skrivs av Abbepappan som med sina fina och goa inlägg gjort mig i det närmaste beroende av denna blogg.

Vidare har jag träffa ungdomarna på jobbet för andra dagen. Vilka ungdomar jag har fått hand om. Jag känner mig utvald att få mitt liv berikat av dessa goingar.

För ni vet väl att det inte heter Foppa-tofflor- det heter Hoppa-tofflor eftersom de är så lätta så att man lätt kan hoppa med de på fötterna.

Idag har vi varit i Blekinges skärgård, närmare bestämt Tjärö. Vi har fikat, grillat korv och bara myst. Tänk att bara det i sig är en underbar upplevelse. Att dessutom få prova att gå på en brygga, att få åka båt en kvart, att få sitta på en stenhäll och sjunga visor man kan, att äta korv med bröd som man själv grillat (dvs ngt bränd)= UNDERBART och för några en stor stor händelse och upplevelse.

Ny arbetsplats, tankar...

Japp, då har jag börjat på nytt jobb. Jobbet som specialpedagog har tagit mig till gymnasiesärskolan och verksamhetsträningen inom denna.

Det ska bli mycket intressant att imorgon möta eleverna. Det är sex elever på mycket olika nivå- gemensamt är dock att de ligger på en tidig utvecklingsnivå.

Jag ser detta jobb som en utamaning, att fundera ut hur jag på bästa sätt kan motivera och utmana varje elev att utvecklas till en person som i framtiden klara av göromål som de har användning av.

Vet inte om ni förstår hur jag menar men utmaningen ligger i att hitta olika sätt och små steg som sedan leder till en helhet och ett helt moment i det dagliga livet.

Just nu går till och med kvällarna åt till alla idéer och infall som jag grunnar på. Är det genomförbart eller inte? Vad leder detta till? Hur kan man vidareutveckla det? Vad behövs? och den sista frågan som alltid är jobbigast finns det medel och resurser till det?